Bebisen sprattlar och rör sig massor. Gör inte alltid skönt längre. Är hyfsat mycket kraft i sparkar och slag. Hicka lite nu och då också, stackars liten sväljer nog för mycket fostervatten. Magen gungar ofta av alla rörelser, det är roligt att sitta och titta på. Bebis har kilat in någon lämplig kroppsdel, förmodligen en liten fossing, innanför mina revben vilket ger ett härligt tryck både mot revbenen och ut i ryggen. Tack och lov känns det inte alltid, men när det känns så känns det rejält! Men jag uthärdar det sååå gärna, alltihop och lite till, bara Bebis mår fint. Tycker fortfarande att det är dags att komma ut nu. Bara 9 dagar kvar till beräknat datum idag. Än har jag inte kännt ett dugg. Det är så lugnt så, bara väntar. Det svåra nu är att hitta på saker för att slå ihjäl tiden. Den går ju så långsamt!
Något annat som är mindre kul är att vi har fullt med folk runt hela lägenheten. Utanför köksfönstret, på och utanför balkongen. Inte jättekul när jag är hemma hela dagarna. De håller på att skrapa och måla vindskivor och runt fönster och allt. Jag ska väl i och för sig vara tacksam över att de gör det innan Bebis kommit, för sen hade jag nog blivit galen på att ha dem här. Tycker att det jobbigt nu redan, så.. Rasmus vågar sig inte utanför dörren för att det står en stor skylift i trädgården som brummar och tydligt ser väldigt farlig ut. Själv vill jag gärna vara hemma åtminstone i mellanåt, men det känns som man är uttittad, även om de förmodligen inte bryr sig om vad jag gör. Förhoppningsvis blir de klara snart..
Igår var mamma och jag och hälsade på nya lilla kusinbarnet Eddie. Fin! Och alltid lika mysigt att träffa bebisar. Svårt att förstå att vi snart ska ha en egen, på heltid. Längtar!
Nu ska jag ta tag i den här dagen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar