Omtumlad

Igår var en mycket omtumlande dag. På morgonen var vi på ultraljud och tittade på vår lilla bebis. Stort och många känslor! Allt var fint och han/hon viftade med tårna, precis som Mathias gör varje kväll innan han somnar. :)
Sen fick jag ett intressant samtal som jag blev glad men också mycket förvirrad över. Vet inte vad som är bäst. Eller jo, egentligen är det helt självklart och ingen tvekan. Men det är ändå inte lätt..
Sen var det begravning för morbror. Fint men sorgligt och tungt..
Var helt slut igårkväll. Många känslor och intryck på en och samma dag. Både positiva och negativa. Omtumlad är nog det ord som beskrev gårdagen bäst tror jag.

Advent

Just nu känns allt lite bättre. Som att jag fått lite ro i allt.
Mathias börjar jobba på halvtid på måndag igen.
Skolan får gå som den gör - det finns viktigare saker.

Ikväll har vi haft mys. Barnen var här och vi bakade pepparkakor och lussekatter. Lite adventsstämning har nu infunnit sig. Nu är det mys med gubben som gäller resten av kvällen.
:)

Ekorrhjul

Vad gör man när det enda man vill är att krypa ner i sängen och dra täcket över huvudet i typ hundra år? När man känner att man på fullt allvar inte orkar mer? En känsla av att bara vilja stänga av eller fortsätta där det var innan allt blev så här jobbigt... Och ingenting kan man göra åt vissa saker. Man ska visst ha inställningen att allting skiter sig och kommer vara stört jobbigt, då blir man åtminstone inte besviken om det mot förmodan skulle gå något bättre än sämst.

Jaja. Någon gång framåt våren är det kanske bra igen. Då kanske vi kan få njuta av att vi faktiskt ska bli föräldrar? Det är inte en chans att vi hinner nu.

Kan jag få hoppa av det här eländiga ekorrhjulet nu?

Funderingar

Satt och lyssnade lite halvt om halvt på en konversation ikväll på jobbet. Det var två män som båda drabbats av stroke. Än en gång kom allt över mig. Tecken, känslor, undersökningar - allt så otäckt bekant. Jag var tvungen att gå. Tårarna vällde upp i ögonen. Igen.
Vi hade sån tur. Det kunde lika gärna ha varit Mathias som satt där. Jag vet inte om jag någonsin kommer att förstå vilket under, tur, änglavakt vi hade. Jag kan inte nog tacka för att allt är bra. Ta aldrig någon för givet. Uppskatta varandra alltid.

Gran Canaria

Semestern var underbar. Finfin.
Vi har bara latat oss i solen hela dagarna och inte gjort ett dugg.
Bara njutit. Underbart var det!

Nu tillbaka till verkligheten.

Semester!

Imorgon bär det av mot Gran Canaria. Ska bli underbart och ljuvligt! Njuta i en vecka av att inte behöva göra någonting alls. Skita fullständigt i den sabla uppsatsen och metodpapret. Bara läsa skönlitterära böcker. Umgås med min man. Njuta av sol och värme (förhoppningsvis). Längtar!

Igår var jag på första handledningen för uppsatsen. Fick Jesper som handledare. Tack och lov! Känns bara bra. Bra på att stötta och pusha. Många tips och så. Tas tacksamt emot.

Igårkväll var föräldrarna x 4 här. Trevligt var det. Mysigt. Roligt. Glädje och lycka. Vi åker ju imorgon och mamma och pappa åker på onsdag så vi ville träffas innan dess.

Nu ska jag vila lite innan jag ska packa. Sen blir det att hämta Mathias på jobbet och åka in till stan en sväng. Växla pengar och så.

Hörs om en vecka eller så. :)

Lite mindre ynklig

Har varit hos läkaren nu. Gick fint. Mathias var ju med men var tvungen att sticka tillbaka till jobbet i slutet. Jag hade en mjuk mage tyckte läkaren - jo jag tackar jag, jag vet att den är lite i rundaste laget. :) Hur som hellst, inte någon fara med min hälsa. Magkatarr, stress... Det gamla vanliga. Blir nog bra snart, bara äta lite tabletter så. Well, well. Värre kunde det ha varit. Nu ska vi försöka äta normal mat ikväll och mysa lite. Är trött på yoggi, blåbärssoppa och mannagrynsgröt vilket är det enda jag ätit sedan i tisdags.

Ynklig

Nu är jag trött på att ligga nerbäddad. Må illa och ha ont i magen. Riktigt ont. Ska till akuten om en timme. Jag hatar det stället. Över allt annat. Förknippas bara med otäcksheter från i påskas. Skulle gå dit själv. Mathias jobbar, mamma och pappa är borta över dagen. Men jag fixar faktiskt inte riktigt det. Är både så matt och konstig och dessutom allt som hänt där.. Har inte varit där sen dess. Men min underbara följer med, han hade det lugnt på jobbet. Allt var klart och skulle inte ut förrän senare ikväll. Så han går ifrån sitt gamla kök en stund. Skönt. Får väl försöka pallra mig upp och gå och duscha. Sunko nummer ett är jag, kan inte träffa folk så här..

Sjuk

Idag är jag nerbäddad. Orkar inget annat. Mår illa. Hela tiden. Blir knäpp. Så har det varit sen igår, fast då var jag i skolan, vilket definitivt var en utmaning. Tycker att Mathias borde ha blivit dålig också om det var influensa eller så. Förmodlingen bara meningen att jag ska ligga still och fundera över livet lite. Dock blir jag bara stressad när jag måste ligga här. Funderar på allt jag borde göra och skulle kunna göra om jag bara inte låg här.. Sovit lite, pluggat lite. Mamma kom för en stund sen med lite varor från Maxi, snällt. Försökt äta lite, går inget vidare. Nu går det i alla fall snart till Mathias kommer hem, skönt. Längtar efter sällskap ju.

Våra golv blir fina. Klinkersen är på plats nere. Ska bara fogas. Skulle ha kommit ikväll och fixat det men det får bli imorgon eller nått, vill inte ha folk springande här ikväll. Köket blir också superfint. Nöjda är vi. Lite fix kvar där plus listerna. Dom ska pappa få komma och hjälpa oss med tror jag. Mathias tycker det är trist och pappa tycker om att hjälpa till.. :)

Nu är det en vecka kvar. Sen ska vi förhoppningsvis åka iväg på välförtjänt semester. Längtar! En hel vecka någonstans långt ifrån skola, jobb och sånt. Vi får väl se. *håller tummarna*

Födelsedagar

Idag fyller svärmor 62 år. Mathias trodde det var 63 år. Det gillade inte Gun.. haha! Jag hade rätt (som vanligt). :) Jag ska dit om en stund och säga grattis och lämna liten present. Hinner inte dit ikväll, för ikväll ska mamma och jag gå på Malins föredrag om skor på kulturhuset. Trevligt! Innan dess ska jag träffa Ana och Kerstin och öva på att intervjua, det är någon uppgift vi har inför seminariet på onsdag. I eftermiddag går vi i skolan, sämsta tiden, kl 14-16. Men men, det lär ju inte bli så långsamt iaf.

Imorgon fyller pappsen år. 55 år. Firade med släkten igårkväll. Imorgon ska Mathias och jag dit en sväng på förmiddagen och ge honom sin present och fika. Vi är lediga båda två imorgon. Ska bli skönt! I helgen jobbade Mathias lördag förmiddag, och jag var på LRF och städade på morgonen. Igår jobbade jag 7-14,30. Hade ju varit trevligt om vi hade haft en hel dag i helgen tillsammans, men inte.. Det får bli imorgon istället. I lördags eftermiddag var vi på Öland på skördefesten. Köpte några fler småpumpor och ha en stor ljusskål och en stor pumpa att sätta ljus i på trappen ute. Det var mysigt. Mathias har också dragit igång ett litet projekt här hemma nu i helgen. Han har slitit ut mattan nere i hallen och ikväll kommer Robin och lägger klinkers där. Blir nog fint. Men som om det inte vore nog med en sak i taget så har han också börjat byta golv i köket. Det innebär att vi bor på en byggarbetsplats. Katterna bara går och tittar, tycker nog vi är helkonstiga. Jag känner lite så jag också får det är spån, damm och massa skit överallt. Tur jag inte ska va hemma så mycket idag. :)

Nästa helg fyller söta Adam 6 år. Då blir det ännu ett kalas. Det är konstigt, flera i familjen fyller nära varann. Nu är det pappa, Gun och Adam. I februari är det Jonas, Krister och Sanna. I januari är det också Susanne, Raffe och Tobbe. Och älsklingen och jag i april.

I torsdags hade barnen studiedag. Susanne och jag tog med dom och åkte upp till Busfabriken i Linköping. Var och shoppade lite ockås. Sanna kommer bli totalt livsfarlig när det gäller shopping, hon är redan i farten och plockar i korgen och hittar snygga kläder både till sig själv och tilll Adam. Vi hade en mysdag i Linköping.

Just det. Allt var bra med vännen min som gjorde mig orolig sist jag skrev. Tack och lov!

Nu är det snart dags att åka iväg till svärmor, bäst att göra sig iordning.

Bröllop, plugg och oro

Idag börjar krafterna återkomma. Igår var det tomt på kraft, och i söndags också. Bröllopet i lördags tog musten ur oss. Men kul var det. Och lyckat! Trevliga människor, fin stämning, vacker vigsel, kärt och lyckligt brudpar. Dessutom kul gäng att jobba med, allt flöt på fint. Mycket skratt och fniss. Men nu är det skönt att det är över och att vi är hemma igen. Sitter med hemtenta nu på min distanskurs. Ska in på fredag. Imorgon är det uppsatsseminarie igen i Kalmar också. Det är väl bara att kämpa på hur omotiverad man än känner sig. Slutet på eländet är ju nära i alla fall.

Igår fick jag höra otäcksheter. Fick mej att rysa och jag kunde knappt tänka klart. Får verkligen inte hända något. Måste måste måste bara gå bra! Tänker, hoppas och ber.

Ikväll är det premiär för "Hemma hos Andrei". Får se hur det blir. Hoppas någon mer dyker upp än vi. Spännande spännande. Träna ikväll också tror jag. Vi får väl se.

Åter till tentan.

Ny vecka

Igen. Värst vad veckorna springer iväg. Mycket denna vecka. Blir orolig för hur jag ska hinna allt. Skolan mest. Två saker som ska lämnas in på onsdag. Bäst att kämpa på nu på förmiddagen. I eftermiddag ska jag jobba lite på folkhögskolan.
Till helgen är det bröllop i Växjö. Vi åker på torsdag redan för att hjälpa till att förbereda och fixa. Kul men stirrigt. Många gäster och mycket att göra. Bröllop är det roligaste att jobba på. Alla fina, glada, lyckliga människor. Det smittar. Jag blir alltid extra kär i Mathias när vi jobbar på bröllop. :)

Helgen har varit fin. Fredagskvällen blev en trerättersmidag med älsklingen. Vi behövde muntra upp oss. Har varit turbulent i skolan, magen kändes mycket, Mathias jobbade sexdagarsvecka... fanns många anledningar till att "unna" sig en middag på Lilla Krogen. Vi är bra på att unna oss saker, hitta anledningar. Det är livskvalitet.
Lördagen jobbade Mathias då så Andrea och jag åkte till Öland. Fin dag med vänner från vår kyrka och övriga församlingar i Småland. Gav mycket tyckte jag.
Igår latade vi oss länge, tog en sväng med bilen och letade lite halvhjärtat efter svamp. Hittade inga. Fikade gjorde vi i alla fall, det var det viktiga... Sanerade lägenheten också, så nu går det att bo här igen! Sen kom Robin och käkade lite med oss. Jag planterade och gjorde höstfint i alla mina krukor på gården. Köpte pumpor på Öland som förgyller tillvaron utanför ytterdörren också. Nöjd.

Plugga var det ju jag skulle göra ju... out.

Svackan

Jag är inne i en svacka. En stor sådan. Eller åtminstone långvarig. Var länge sen nu. Sommaren har varit så bra på den fronten. Mathias ser samband. Skola + Jennie = deppighet och nedstämdhet. Är nog sant. Ångest för så mycket. Uppsats. Klara jag av det själv? Alla andra verkar tro det. Jag tvivlar. Känner mej liten, pytteliten. Framtiden. Vad händer? Vad ska man göra från och med 19 januari? Kommer allt att lösa sig? Ensamheten. Varför just jag? Kanske för naiv, tror gott om människor man har nära hjärtat. Kan det vara fel, dumt? Blir ledsen, sårad, övergiven. Historien upprepar sig. I smått och i stort. Mitt samvete gnager fast det inte är mitt fel. Det vet jag, glömmer dock ibland. Då måste jag prata om det, få bekräftat att det inte är mitt fel. Bli påmind. Varför glömmer man bra saker och kommer ihåg de dåliga? Många tankar snurrar. Har börjat träna nu igen. Var bara 3 år sen. Skönt att svetta ut oro och ångest. Rena hjärnan. Bli fysiskt trött och inte bara psykiskt. Jag har dock stunder som är ljusa, fina, vackra även när jag är nere. De värmer. Det är väl därför man tar sig upp igen. När någon säger att man är söt. En annan att man är klipsk. Och en tredje att han är så stolt över mig. Kände mej söt, riktigt söt, för en stund. Det värmde att höra att jag någon tycker att jag är klipsk - även om jag inte håller med. Hjärtat bultade extra hårt när jag fick höra att han är stolt över mig. Att en kommentar kan värma så mycket. Lever på det en liten stund. Ler lite extra. Blir varm och känner mig lycklig. Jag vet att jag kommer ut ur svackan snart igen, det är bara så här jag är. Har alltid varit. Kommer säkert också alltid att vara.
Färgerna i livet blir starkare och vackrare när man levt i en gråskala ett tag.

Höst

Idag kändes det som höst ute. När jag tog min morgonpromenad hittade jag lönnlöv som började bli så där underbart vackra som jag bara älskar så mycket. Hösten är nog den finaste årstiden tror jag. Njuter av alla vackra färger, den sköna rena luften och nystarten som hösten på nått sätt innebär. Dessutom får man tända ljus, ha mysiga fikastunder i kvällsljuset och ta långa skogspromenader med svampplockning. Ja, jag gillar hösten. :)

2 år

Idag började skolan igen. Åter till verkligheten. Inte jättekul, men men..

Idag är det vår tvååriga bröllopsdag. Tänk vad tiden går fort! Två underbara år som bara bllir bättre och bättre.. Får hitta på nått mysigt ikväll. Funderade på att åka till Kalmar, vi får väl se vad det blir av.

Semestern i korthet

Allt gick bra i Linköping. Mathias blev friskförklarad och läkarna där uppe ville aldrig se oss igen. Fullständigt ömsesidigt vill jag lova. :) Så nu satsar vi på att fortsätta leva ett vanligt (?) liv, vad det nu innebär.

Semestern har varit underbar. Inte fullt lika underbart väder bara.
Köpenhamn var toppen! Hade tre fina dagar med barnen. Hann med Tivoli och Zoo, samt att se lite av stan och Ströget. Djuren fångade mest vårt intresse. Isbjörnarna, pingvinerna och sälarna var Adams favoriter. Sanna gillade mest präriehundarna, isbjörnarna och aporna tror jag. Själv tycker jag att både giraffer, elefanter och zebror är oerhört häftiga djur. :) Dagen på Tivoli regnade det från att vi kom till typ en timme innan vi skulle gå hem igen. Fyra par skor gick att vrida efter den dagen i det Söderlundska vandrarhemsrummet. Mysigt hade vi i alla fall. Vi lånar gärna barnen fler gånger för liknande upptåg och resor.

Gotland var också mysigt, men inte heller där hade vi något kanonväder. Solen var framme en timme eller två en eftermiddag så då skyndade vi snabbt som attans ner till stranden för lite sol.

Den här veckan har Mathias börjat jobba och jag har också jobbat lite, både på Coor och på folkhögskolan. Har också passat på att vara lite ledig, bland annat idag.

Nu är det snart dags för lite helg. Imorgon blir det kräftskiva i vår trädgård. Mysigt hoppas jag. :)

Väntan

Nu är vi i Linköping. Har varit på det otäcka sjukhuset. De har gjort kontraströntgen på honom och vi väntar på svar. Ska tillbaka vid två. Hu. Jag hatar det. Fick bara massa hemska minnen och känslor av att gå in där. Trodde inte vi skulle behöva åka tillbaka dit mer. Tänk om det är något. Om vi måste stanna. Jag vill bara fortsätta vårt normala underbara liv.

Håll alla tummar och be många böner att läkaren bara säger bra saker.

Äntligen semester!

Nu är det snart helg igen. Gott! Och det innebär semester! :) Sista dagen här idag, skönt men också lite konstigt som vanligt då man ska lämna något… Sju veckor har redan gått. Visst att dagarna gått sakta men i det stora hela har sommaren bara sprungit iväg. Jobbar imorgon kväll också, på folkhögskolan. Bröllop, ska servera. Så vi jobbar kvällen och halva natten gissar jag på. Sen blir det packa och fixa för på måndag åker vi till Köpenhamn med Sanna och Adam. Ska bli så roligt. Tyckte jag hörde att vädret ska bli hyfsat i alla fall. Hoppas det. Bara det inte regnar hela tiden så går det väl an… Jag tror att barnen ser fram emot resan väldigt mycket. Håller tummarna att allt ska gå bra och inte en massa strul.

Igår kväll var vi i Kalmar. IKEA en snabbis, HM en sväng och sen var vi på Rix FM Festivalen på torget. Vi trodde inte det skulle hålla på så länge.. Hade bokat biobiljetter på Mamma Mia också. Så ville främst se Sonja Aldén och Nordman, men det hann vi inte tyvärr. Fick istället se Anders Johansson, Velvet, Star Pilots och lite av Marie Picasso. Och så husbandet Ramsells som höll på alldeles för länge i början vilket gjorde att vi missade de vi ville se. Hur som, det glömde vi nog rätt snart när vi satt oss på bion för den var så bra! En film som man blev glad av. Både jag och Mathias tyckte den var bra, så det var roligt. En lyckad kväll blev det!

Nu ska jag jobba lite de sista timmarna innan jag går på min efterlängtade underbara ljuvliga semester!

Puss puss.

Fina dagar

Igår var en fin dag tycker jag. Hade lite att göra på jobbet, så tiden gick ganska fort. Var ute och åt med Kerstin och Ana på lunchen, trevligt och gott. Igårkväll var vi ute vid kyrkan och badade och grillade tillsammans med Linda. Det var också trevligt, och roligt att ses.

Bara en vecka kvar att jobba nu. Så skönt! Sen bär det av mot Köpenhamn, ska bli toppenkul! Hoppas att barnen tycker det också. Ser verkligen fram emot semestern. Få göra vad man vill när man vill. Dessutom tillsammans med älsklingen min. Lovely. Längtar tokmycket.

Ikväll ska vi ut med räkbåten tillsammans med Mathias syster och hennes sambo och min kusin och hennes sambo. Ska bli trevligt. Lite annorlunda saker som blir avbrott i det vanliga. Hoppas på fint väder och varmt, just nu har det dragit in lite oroväckande moln..

Imorgon ska vi jobba. Det är bröllop i vanlig ordning. Det är det varenda lördag nu. Nästa vecka också. Ska jobba på förmiddagen en stund. Sen ska jag träffa Johanna - kul! Därefter blir det bröllopsplanering tillsammans med Karin hemma hos oss. Mathias och hon ska döpa förrätten och kolla igenom och diskutera alla planer för maten. Själv ska jag lägga mej i. :) Sen måste jag baka till kyrkan, bullar och en kaka. Låter som en trevlig dag tycker jag. Det ska ju regna ändå så det är ju lika bra att boka den full med saker annars blir jag ju bara deppig. Söndag däremot ska det bli sol så då har jag inget planerat merän kyrkkaffet efter gudstjänsten på förmiddagen och städa LRF nångång. Men den här helgen springer nog iväg den också.

Trevlig helg och bara kärlek. :)

Understimulerad

Nu är jag så le på det här så jag snart kreverar. Jag har absolut ingenting att göra på mitt jobb. Totalt meningslöst. Sitter bara av tiden. Det resulterar i att jag blir trött, lat, gnällig och le. Understimulerad är bara förnamnet. Jag skulle kunna göra så mycket, jag både kan och jag vill. Men istället sitter jag här till ingen nytta. Nu är det strax dags att gå hem i alla fall - tack och lov! Ska direkt vidare till LRF och städa. Fattar inte att det har gått två veckor sen jag var där sist, tycker de kunde ha haft stängt lite längre. Har varit så skönt att slippa det på onsdagskvällar och helger. Men det är väl bara att pallra sig iväg. Skönt med lite fysiskt arbete för omväxling. Sen kanske vi går ner och tittar i hamnen på bilarna eller åker och badar, får väl se vad det blir. Om jag är vaken så länge vill säga, för nu är det så att ögonen faller ihop. Kanske skulle gå en långpromenad ikväll istället, det brukar ju pigga upp. Borde verkligen färga håret också, ser gråt ut sen jag klippte mej. Nu blev det visst mycket. Kommer säkert att sluta med att jag sätter mej på balkongen eller somnar.

Nu ska jag gå hem från det här händelselösa stället. Innan jag blir totalt tokig.
Out.

Linköpingstid

Idag kom tiden till Linköping. Torsdag den 21 augusti. Ingen inläggning, bara undersökning över dagen. Inte akuttid, vilket borde innebära att de inte ser det så allvarligt. Det kändes positivt, även om vi hellre hade fått det gjort med en gång. Nu vet vi i alla fall när det blir. Något att rätta sig efter och planera kring. Det är lättare så.

Jag är evigt tacksam att jag bara har en vecka kvar på jobbet. Det här är katastrof. Vad som för mig är totalt obegripligt är hur människan har kunnat sitta här i 31 år utan att bli tokig. Jag har nu varit i fem veckor och två dagar och är på gränsen till ett smärre sammanbrott. Får väl se det som lättförtjänat pengar i alla fall. Men aldrig mer. Inte en hel sommar. Men en vecka i höst för pengarnas skull går bra.

Idag har jag ägnat tid åt att grubbla på jobb och uppsats. Det är nu mindre än ett halvår tills jag hoppas ha ett jobb. Hur det ska gå till är mer än jag förstår just nu. I Kalmar län finns för närvarande 11 lediga tjänste innom socialt arbete (socialsekreterare, kuratorer) varav åtminstone 3 är sådana som jag inte kan söka (chefer, föreståndare etc) vilket innebär 8 kvar på 46 utexaminerade socionomer i januari 2009. Och det är BARA i Kalmar. Jag undrar hur många socionomer det utexamineras i januari i hela landet? Det vill jag nog inte veta förresten. Ont i magen får jag när jag tänker så. Dessutom hörde jag idag på nån bakväg att det blir en ledig tjänst i stan, som jag mer än gärna skulle vilja ha. Men, eftersom jag inte har gjort någon praktik i stan så lär det väl knappast bli troligt eftersom man då konkurerar med klasskompisarna som har gjort praktik i stan. Ska nog mycket till för att ha sån tur så att man får den tjänsten. Eller nån tjänst alls för den delen.

Uppsatsen fick jag superpanik över igår då jag pratade med en vän som undrade om jag hade syfte, frågeställningar och så klart nu? Har ju inte ens bestämt vad jag ska skriva om så, näe, knappast...

Får väl fundera över det nu ett par timmar tills det är dags att gå hem. Ska klippa mig efter jobbet, välbehövligt och skönt. Sen ikväll kommer Göran och Eivor på lite mat. Tror inte att de har varit hos oss sedan förra sommaren. Fast helst skulle jag vilja åka ut i solen och bada...

Den ljuvliga helgen

Helgen har gått oväntat bra. Jag har inte tänkt så mycket. Eller, det är klart att jag har tänkt. Men inte så mycket som jag gjorde i torsdags och fredags. Lyckats koppla bort allt på nått konstigt sätt. Har varit en skön helg. Och mysig.

I fredagskväll åkte vi ut till Dragskär och grillade lax och massa gott längst ut på klipporna i solen. Vi blev själva, men det gjorde inte så mycket, hade mysigt ändå. Underbar värme både i vattnet och i luften. Satt kvar tills solen gick ner.

I lördags jobbade Mathias hela dagen så jag tog en bok och bikinin och åkte ut till kyrkan och solade. Sen på eftermiddagskvällen jobbade jag några timmar. Sen tog vi med oss Sanna och åkte till Havslätt och spelade minigolf. Mathias vann så Sanna och jag ska ta revansch en annan dag. Mathias började så himla bra så jag trodde han skulle sätt banrekord, men sen runt hälften gick det utför.. men vann gjorde han ju ändå. Sen köpte vi pizza och åkte hem och satt oss på balkongen alla tre. Mysigt att bara ha ett av barnen så där. Kvalitetstid.

Igår var vi på gudstjänst i Logen i Havslätt. Fint. Glad när mannen min följer med. Sen drog vi direkt med till Oknö och låg i solen och hade det gott. Svärföräldrarna och Susanne och Sanna kom också en sväng. Sen hem och jobba igen. Det gick bra tillslut fast precis allt strulade på jobbet. Sen åkte vi och badade vid kyrkan i kvällsvärmen.

Idag är det långdag på jobbet. Massa funderartid, det tycker jag inte om. Jag vet att jag stirrar up mig själv genom att bara sitta här och tänka. Allt blir större än vad det är. Får försöka läsa lite och så. På lunchen ska jag åka ut och ta ett dopp med Mathias, han är ledig idag och imorgon. Tack och lov är det bara två veckor kvar på mitt jobb, har trots allt gått ganska fort. Sen blir det tre veckor ledigt! Ljuvligt. Köpenhamn och Gotland, kanske någon liten mer utfärd. Ser så mycket fram emot det. Rom har vi lagt på is tills Linköping har sagt sitt. Vågar inte flyga och åka långt bort när vi inte vet vad det är för något. Undrar om vi någonsin kommer till Rom? Det känns som vi har varit på väg dit så många gånger men aldrig kommit iväg. Hoppas att det kan bli av nu snart, vore så mysigt. Får göra slag i saken så fort Mathias har blivit friskförklarad. Då kan vi nog behöva lite semester långt borta från all skit.

Inget nytt..

Har fortfarande inte fått veta något nytt från Linköping. Pratat med dom både igår och idag. Antagligen inte så allvarligt eftersom han inte fått akuttid. Men jag vågar ju inte lita på det. Inte förrän jag har svart på vitt. Efter undersökningen. Hade varit skönt att få göra den snart så vi kan gå vidare. Jag hatar denna eviga väntan.

Nu ska jag njuta av solen i helgen i alla fall. Och jobba lite. Förhoppningsvis blir det grill med underbara vänner i kväll vid havet. Hoppas.

Brevet

Jag hatar den här eviga väntan. Just nu är det väntan på att telefonen ska ringa så jag vet när vi måste åka till Linköping. ”Relativt snart” stod det i brevet. Vad menas med det? Helst skulle jag åka idag. Angiografi. Igen. Något ser inte helt okej ut. ”Sannolikt en del av läkningsprocessen men skulle också kunna vara tecken på att säcken håller på att öppna sig igen…” Gode Gud gör så att det är en del av läkningsprocessen. Det räcker nu. Vi vill bara leva. Andas normalt. Köpa hus och bil, skaffa massa barn och en hund. Leva lyckliga. Länge, länge. Jag tycker inte att det är för mycket att önska. Jag kan ta bort hus, bil och hund från önskelistan. Bara vi får vara lyckliga. Och barn förståss. Det har vi drömt om så länge. Vi är så lyckliga, vill bara fortsätta vara det. Varför nu detta? Vi hade börjat andas igen. Så smått börjat leva. Planera framåt. Kommer aldrig mer våga slappna av, släppa kontrollen. Nu har jag lärt mig det. Vara på helspänn, alltid. Vara beredd på det värsta. Aldrig slappna av och känna sig lugn. Det är inte värt det. För varje gång kommer det ett slag i magen som för en tillbaka till ruta ett.

Ring nu så vi vet!

Avgrundsdjup rädsla och oro

när marken rämnar, gör avgrunden djup
lämnar oron ej min själ, släpper ej mitt hjärta
gör vår kärlek vackrare, skapar ett osynligt band
vävt av ömhetens trådar
inget kan bryta bandet, inget kan skilja oss åt
tårar har bundit våra liv samman än mer
och aldrig tillbaka jag vill
du är mitt hjärta, mitt liv, mitt allt


*
Om jag inte varit så känslig innan.
Då hade jag kunnat reagera rationellt.
Då hade jag inte blivit ledsen.
Då hade jag sett det positiva.
Då hade jag inte behövt hjälp.

Nu är jag känslig sedan innan.
Jag reagerar inte rationellt.
Jag är ledsen.
Jag ser det negativa.
Jag behöver hjälp.


That's me. Like it or not.

Var är solen?

Önskar att solen skulle vara framme. Hade varit roligare då. Allt blir mycket roligare när solen lyser. Även om man sitter inne framför datorn och försöker få klockan att gå framåt. Har haft lite att göra idag och igår i alla fall. Fast det är ju inte som att jag svettas..

Längtar efter sol och värme. Kollat lite på resa i januari, lite längre bort. Och så Rom då i slutet av augusti eller början av september. Det ser jag så mycket fram emot! Ska bli mysigt och skönt, hoppas jag. Och så blir det Gotland i augusti också ett par nätter. Lovely.

Ikväll blir det långpromenad igen. Mathias jobbar kväll. Gick runt dalen igår. Skönt och uppfriskande. Behövs efter att ha suttit still här hela dan. Senare igår var vi och grillade hos mamma och pappa i Kolberga. Gott och trevligt. Ikväll ska vi till Susanne och barnen, antingen grillar vi eller så skulle vi köpa kinamat. Sen blir det väl att gå ner och titta lite på Hamnfestivalen, kanske lyssna på SAS om vi är vakna så länge.

Funderat över hösten en hel del. Det blir mycket funderartid på det här jobbet. Sökt lite kurser, både distans och campuskurser. Kanske inte fungerar. Vet inte hur det blir. Uppsats och en sketen kurs i forskningsmetoder. Hu. Sen behöver jag ju jobba också för att överleva hösten utan studielån. Vet inte hur jag ska re ut allt. Får fundera ut något smart tillsammans med gubben min.

På tal om Mathias så har han börjat jobba nu och det går fint! Är så glad för hans skull. Skönt med lite rutiner och få tillbaka lite vardag i livet igen.

Nu är det fikadags och solen har behagat titta fram så får väl passa på att gå ut en sväng på rasten.

Semesterplaner

Helgen har varit topppen. Trots några regnskurar. Mycket bra musik och trevliga människor under fredag och lördag nere i hamnen. Grillning och paj hos Susanne och barnen med Annika och Pär och barnen. Mysigt. Hade barnen själva en del också när Susanne skulle ut med sina tjejkompisar.

Gårdagen tillbringades i solen vid havet. Njöt i fulla drag. Och så långpromenad också med älsklingen min. Sov vid flera tillfällen under dagen också. Lat och skön dag. :)

Idag är det lång dag på jobbet. I dubbel bemärkelse. Jobbar till 18 och har knappt inget att göra. Drygt som bara den. Sitter och tittar på semesterförslag. Hittat lite olika roliga alternativ för mig och gubben min. Det blir nog Köpenhamn med barnen en helg i augusti också. Åka tåg dit och gå på Tivoli och så. Vore skoj. Våra lilla lånefamilj. Har man inga egna får man låna andras. Känns nästan som vi är en liten familj när vi är ute så där. Speciellt eftersom Adam är så lik Mathias. De tycker om att vara med oss, det märks, och vi med dem, såklart! Försöker skapa lite trygghet i röran för de små söta.

Nu får jag väl städa nått skåp eller nått så jag har gjort mig förtjänt av några kronor av lönen. Det är lättförtjänta pengar, det är ju en sak som är säker. Men jag gillar inte det. Hellre slita för dem och känna att jag faktiskt förtjänat dem. Det här är fusk. Men det är väl bara att tacka och ta emot antar jag. Glad att slippa slitet på Coor i alla fall. Det, åtminstone, är jag tacksam för.

Viktigpetter

Nu har jag snart fått nog. Snart så exploderar jag. Jag kan inte ta hur många dumma kommentarer som helst. Någon måtta får det väl ändå vara?! Varför har vissa människor ett sådant enormt behov av att vara bättre än alla andra och dessutom berätta det för alla som kommer i närheten? Tänk om alla skulle göra så. Jaja, snart kommer jag nog säga några vackra ord till henne, fast jag hoppas att jag slipper..

Skönt att det är helg i alla fall. Synd att det regnar tokmycket bara. Vi som skulle ner till hamnen och titta på Kidbrother och Four Real. Vi får väl se om vi regnar bort. Förhoppningsvis spricker det upp till kvällen. *hoppas*

Sol igen

Igår kväll var det grillkväll och volleyboll på kyrkan. Trodde helt klart att den skulle bli inställd då det rengade typ hela dan, men till kvällen sprack det upp och solen värmde oss så skönt. Det blev ännu en välbesökt kväll - mycket roligt och mysigt!

Ikväll ska jag träffa Veve. Kul! Det var hur länge sen som helst. Massa att ta igen. :) Saknar dom där uppe i Högsby. Trivs bra här också, om det bara vore lite mer att göra! Känns som jag har tagit ett steg tillbaka i utveckligen när jag jobbade som handläggare förra sommaren och nu sitter jag i en reception utan något att göra. Dock är jag väldigt tacksam att jag fått in en fot i organisationen överhuvettaget. Inte det lättaste, det är ju inte direkt ont om socionomer. Jobb vågar jag knappt ens tänka på... En termin kvar, sen ska man ut i jobbsökareländet. Blir väl tillbaka till Coor igen. :(

Nu är det strax dags för lunch. Mathias och jag ska åka ut till kyrkan och sitta i solen. Kanske blir det ett snabbdopp också, vi får väl se.

Tråkigt jobb

Så har man klarat av ännu en seg dag på jobbet. Typ ingenting att göra idag heller. Så tråkigt. Tiden släpar ju sig fram när man får leta efter något att göra. Det är ingenting för mig direkt.

Har utsatt mig för onödig vånda idag igen. Vill ju så gärna, men det funkar ju inte. Någon gång kanske det funkar? Hoppas så!

Nu har vi grillat lax, dags att äta. Mm!

Vänskap

"Vänskap är en relation mellan personer. Denna relation kan grunda sig i tex pålitlighet eller kärlek. Vänskap anses som det finaste bandet mellan många personer i världen." (http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4nskap)

När man tycker om någon vill man vara med den. Jag vill vara med min man. Med våra familjer. Med mina vänner. Det är sådant som betyder något. De som betyder mycket.

Det är vänskap för mig.

Synd att det inte funkar så.
Jag som trodde att det var så.

Lurad. Besviken. Ensam.

Igen.

Sjukhusveckan

Den här veckan har mest innehållit sjukhusbesök. Måndag, tisdag, torsdag och fredag. Stackars älskling. Men, som tur är har vi bara fått positiva svar. Idag var det ultraljud av hjärtat. Körde ner en slang i halsen på honom. Han har haft ont i halsen resten av dagen, och han har haft svårt att svälja och prata. Stackarn. Har också varit på återkontroll och magnetröntgen. Vi fick se bilderna igår. Skadan som blev av stroken har lagt sig, eller åtminstone gått ner mycket. Även kolesterolet som var jättehögt låg fint nu. Så han är frisk nu min lilla älskling, och jag är såå glad. Ingen som inte själv varit i vår situation kan förstå hur det är. Det vet jag nu. Kände att luften gick ur mig igår när vi kom ut från sjukhuset.

Jobbet har rullat på under vecka. Mestadels väldigt lugnt tyvärr. Jobbat på café Shalom idag också. Lungt där med. Ska dit imorgon med, brukar var lite mer fart på lördagarna. Hoppas att det fina vädret hållere i sig över helgen. Har haft några fina kvällar den här veckan, njutit lite av solen. Hoppas kunna göra det imorgon eftermiddag också. Och på kvällen blir det nog grillning.

Nu ska jag snart krypa ner hos den snarkande gubben här bredvid. Han var helt slut efter dagens undersökning, inte så konstigt!

Njut av solen och varandra!

Familjedagen..

.. blev så lyckad! Roligt! Lagom mycket folk, mycket barn, tur med vädret, trevlig stämning, lyckade aktiviteter och god mat. :) Det kommer bli en tradition vill jag lova!

Laddar inför en ny vecka med stillasittande jobb. Min bror tyckte att jag lät understimulerad redan. Hoppas på mer aktion den här veckan är förra.

Nu ska vi gå ut en sväng i det tillfälligt fina vädret.

jobb, midsommar och familjedag

Började jobbet i måndags. Känns okej tycker jag. Trevliga människor, inte så svårt att komma in i arbetet. Men! Ett litet orosmoment: Det är väldigt lite att göra! Med andra ord kommer de sex närmaste veckorna sannolikt att bli väldigt långa. Tur att det är trevliga människor då i alla fall. :)

Annars inte mycket nytt under solen. Allmän babyboom runt om oss. Vi vill också ha! Men den tiden kommer väl... eller? Man ska aldrig ta något för givet, det är en sak jag lärt mig nu. Men hoppas får man.

Hade en mycket mysig och trevlig helg på Öland över midsommar. Hyrde stuga gubben och jag. Så var vi med Sofie & Martin och Annika & Pär och barnen på midsommarafton. Helgen gick dock alldeles för fort tyvärr, och det var lite för tråkigt väder. Men vad är svensk midsommar utan regn?

På lördag blir det Familjedag med triathlon vid kyrkan. Ska bli kul! Tror det kommer bli en toppendag. Triathlon, jippotävlingar, mat, musik, lägerbål, andakt... och massa trevliga människor också, så klart! :) Hoppas det blir lika lyckat som julbordet blev.

Snart sovdags igen. Skönt att det är fredag imorgon. Kort dag på jobbet, slutar redan 14,30. Nu fixa lite inför morgondagen. Tjingeling.

Vitryssland

Tillbaka igen efter en liten resa öster ut. Det var några år sedan. Närmare bestämt 4 snart. Livet har ändrats mycket sedan dess. Till det bättre. Träffade kära vänner och syskon. Fint och vackert bröllop för Tanja & Andrei. Vi är nöjda med resan, men det är ändå skönt att vara hemma igen. Mathias har mått fint medan vi var iväg. Gjorde nog honom gott att komma bort lite. Själv har jag dessvärre fått lite mycket att fundera över sen vi kom hem. Saker att ta ställning till. Väga för och emot. Kom i samtal med andra inblandade fram till att vi får avända vår kvinnliga list för att hitta nya vägar och jobba bort det som är svårt. För den goda sakens skull.

Konstgjord andning

Det var jag på igår. Ett avbrott i den hårda världen. Fyra väggar som skyddade. Där innanför kunde jag släppa. Om så bara för en timma. Andas. Men jag andas inte normal längre. Det har jag inte gjort sedan påsk. Grundtryggheten är borta. Den som alla - inklusive jag - tror att man har. En falsk navi trygghet som man vaggats in i sedan urminnestider: att ingenting drabbar mig. Men! Livet är sårbart! Skört. Och otäckt. Många erfarenheter som jag klarat mig bra utan. Som vi kunnat leva fint och lugn utan. Ska gå på konstgjord andning regelbundet. Lär mig andas själv igen. Vaggas in i en trygghet som fungerar hyfsat. Så att vi kan börja leva igen. Eller fortsätta där vi tog paus. För nu har vi pausat livet. Även om det utåt verkar normalt? Ser redan fram emot nästa andningshål.

Besvikelse

Det är så det känns. Besviken. På mycket, på många sista tiden. Jag vet att jag är egoistisk. Jag vet att det är mej det är fel på. Hur skulle det annars kunna vara att allt går fel runt mej hela tiden? Jag kanske sänder dåliga vibbar och så till alla i omgivningen? Just nu känns i alla fall ingenting hanterbart. Ingenting alls. Helst skulle jag vilja ligga under täcket hela dagen och krama min man. Han mår inte heller bra. Jag kan bli förvånad över att ingen ser.. Är det så svårt att se? Vill man inte se eller orkar inte kanske? "Vet inte vart jag ska ta vägen, orkar inte mer nu." Men ingen förstår. Försöker inte ens förstå. Allt skiter sig. Känner en liten gnutta av det som jag gjorde på sjukhuset - skulle vilja krypa ur mitt skinn, skrika och fly.

Livskvalite

Måndag igen. Helgen är slut. Varför går den alltid så fort? Har varit ledig i fyra dagar, inte helt, men nästan. Skönt. Speciellt med detta underbara väder. Haft en mysig helg med barnen. Var hos Kerstin och Håkan i lördagskväll tillsammans med Ana, Dennis och Arian. Barnen trivdes bra och vi också. Mysigt var det. Igår var vi vid Hellesjön. Mathias och Robin fiskade och barnen och jag åkte upp och grillade och Adma metade lite. Satt i båten på sjön och solade och hade det helt underbart. Det är livskvalite det. Sen när Susanne slutade åkte hon och jag till Eckern med barnen och badade. Senare var Mathias och jag och badade ute vid kyrkan. Var en helt underbar dag.

Annars går det mest upp och ner. Har tänkt så mycket i helgen. Oroat mej. Gråtit. Varit rädd. Det är inte lätt det här. Vet liksom inte hur jag ska hantera det.
Samtidigt denna känsla av ensamhet. Utanförskap. Som att aldrig passa in. Det kanske bara sitter i mitt huvud? Blir tyvärr lätt att fly istället. Dålig egenskap.
Och så ångest för att se ut så här. Gått upp så mycket i vikt. Tröstätit sen påsk, varvat med att inte äta alls ibland. Dessvärre oftare det första. Får skylla på att jag inte mår bra. Att vi inte mår bra. Vill helst inte visa mig bland folk. Och ännu värre i bikini. Åh.

Åker till VR på fredag. Hoppas på att det ska muntra upp lite. Skönt att sluta skolan också. Börjar kännas som att det får vara nog snart. Vill sitta i solen, fika, träffa vänner och njuta av livet. Men först måste jag re upp allt annat. Får börja med att förbereda opponeringen till torsdag.

Måndagsmorgon

Ny vecka. Nya åtagande, utmaningar och förväntningar. Laddar upp för veckan i lugn och ro. Sovit lite längre. Frukost i min ensamhet. Mathias försvann tidigt till jobbet. En puss och så var han borta. Men han kommer snart hem igen. Fyra timmar går fort. Det är lagom att jobba det!

Helgen har varit helt ok. Gått fort som vanligt tycker jag. Fredagskvällen var vi hos Mathias mamma och åt pizza. Hon var ensam och ville ha lite sällskap. Städade LRF också, så skönt att ha det gjort och ha helgen fri. Var och klippte mig också, blev bra tycker jag. Men dags att färga om, börjar få sån tråkig ljusbrun färg igen. Lördagen var jag först tidigt på morgonen och jobbade på Café Shalom, fixade i ordning inför öppningen. Sen åkte vi till avslutningen på pedagogiken i Kalmar. Gick bra, ganska intressant dag faktiskt. Gav mig lite idéer och förslag. Vännerna peppade mig, välbehövligt då. På kvällen var vi ute och åt med mamma och pappa. Så gott och dessutom trevligt. Kollade Eurovision hemma, Mathias och pappa sov i omgångar. Jaja, jag ska väl inte klaga, jag brukar inte va sämre själv. Söndag var jag i kyrkan, gudstjänst på förmiddagen och lite bebisgos. Kvällen var det församlinsmöte. Däremellan firade vi Gun med middag hemma hos dem. Hade en skön, och för en gångs skull lugn, eftermiddag i solen på deras balkong. Så helgen har varit helt ok, synd att den är slut bara.

Idag blir det att försöka fixa till pedogikuppgifterna som är kvar. Sen blir att fixa det sista på uppsatsen i eftermiddag. Sen jobba lite och därefter på avskedsfest för Ragnar med Mathias jobb. Så den här dagen går nog den också. :)

Äntligen fredag

Sitter och sliter med uppsatsen. Skönt att vi nästan är klara. Lämna in på måndag är planen. Onsdag är deadline. Vore gutt att lämna in ett par dagar innan. Får väl se hur det går. Sen är det nästan sommar... äntligen! Och så bara en termin kvar. Den kommer bli hemsk dock. Vi ska ha lärare som inte är min favorit direkt... ingen annans heller knappt. Hu. Men det rer sig nog.

De gick sådär med barnen. Sanna skulle sova hos mormor, Adam vägrade då att vara med oss. Så han gick gråtande ner till mormor. Så är det. Övertrött plus att han varit hos pappa. Lite mycket på en gång. Så vi sov hemma. Igår var vi där, kokade kräm och gjorde rabarberpaj. Hade mysigt i solen. Blir så orolig för de stackars barnen. Otrygghet. Vet inte vad jag och Mathias kan göra för att hjälpa?!

Imorgon är det examination i interkulturella pedgogiken. Har fixat redovisningen, både power point och faktablad om Somalia som är det land som vi arbetat med i vår grupp. Ligger efter med ett par uppgifter, måste ta och fixa till det. Vore skönt att få ett avslut på den kursen också. Hamnade efter när Mathias var sjuk, har inte orkat ta ifatt än.

Ikväll blir det lugnt och skönt hemma tror jag. Ska klippa mig och sen åker jag nog och städar LRF när jag ändå är i stan. Skönt att ha helgen fri från jobb. Imorgon ska vi ut och äta med mamma och fira Mors dag. Sen blir det tårta och Eurovision hos oss.

Blev lite ledsen idag. Men sånt är väl livet. Alltid är det jag som blir över. Är det inte konstigt? Eller ja, kanske inte. Det är väl min lott i livet. Är lite smått le på den. Är jag för snäll? Nej. Antagligen för dum.

Snart kommer Linda hem. Trevligt! Försöker få ihop en träff med flickorna. Inte lätt när man är fyra stycken boende på tre olika ställen med olika tider, jobb, skolor.. Hoppas det går att få till! Vore mysigt.

Nu ska jag pyssla om gubben min lite. Tjingeling.

Energidränage

Så är det med vissa människor. De liksom tömmer en på kraft, ork och motivation. Jag blir bara sååå trött.

Idag tills imorgon ska vi ha barnen. Mysigt. Men intensivt skulle jag gissa. :)

Uppsatsen går typ två steg framåt och minst ett bakåt dag för dag. Handledaren är bra men har många kommentarer. Blir nog bra när det är färdigt. Vill vara klar nu!

Var ett par killar här igår och tittade på bilen. Ville inte ge så mycket som vi hade tänkt. Kunde inte kompromissa så vi sket i det. De skulle fundera lite. Får väl se om de hör av sig igen. Det går nog fler tåg.

Jag är lite le idag. Det är nog vädret. Är så kallt. Och så är jag stressad över tusen saker. Det blir nog bättre med lite mys hos barnen tillsammans med gubben min.

Berg och djupa dalar

Igår var jag i en dal. På dagen. Kvällen var jag på väg uppåt. Idag vet jag inte om jag är på väg upp eller ner. Har varit många dalar i vår. Djupare dalar. Kanske blir bergen högre och vackrare då också? Väl uppe på bergen njuter jag. Lycklig. Jag är lycklig. Men ibland kommer en dal. Det är väl så livet är? Det är så mycket som påverkar dalarna, och bergen också förresten. Vissa dagar hoppar jag mellan bergstopparna och njuter av att se livet ligga för mina fötter. För våra fötter. Andra stunder ser jag bergen nerifrån och undrar om det alls går att ta sig upp. Som tur är stannar jag inte så ofta nere i dalarna. Jag har en drivkraft. En styrka. Alla har det. Mer än man tror. Jag har fått erfara min i vår. Fast jag mest velat gråta. Krypa ut mitt skinn. Skrika. Springa. Fly. Men jag har stannat. Aldrig att jag skulle ha gått från Mathias sida, inte så jag menar. Men jag har velat fly ur känslor, situationer, omständigheter, oro.. ”Han ger mera nåd din börda blir tyngre.” Så är det. Jag är tacksam. Och lycklig.
Det är nog så att bergen blir vackrare när dalarna varit djupare!

Fin dag

Idag har varit en fin dag. Slapp och skön. Blev väckt av älsklingen med frukost på sängen vid nio, då hade han varit uppe och putsat fönster och bytt gardiner. Fick nästan dåligt samvete för att jag bara låg och sov. Han är så duktig min lilla gubbe. Men han får väl skylla sig själv när han vill upp och styra vid sju.. Var en sväng i stan sen. Köpte lite blommor igen och två tomatplantor som jag har planterat. Fixade iordning lite i trädgården när solen var framme. Försöket plugga med blandad framgång. Börjar känna mig liiite stressad över uppsatsen nu måste jag säga. Fredag ska vi vara klara har vi sagt, ska lämnas in på måndag senast. Blir nog bra. Ikväll har vi varit hos Susanne, Sanna och Adam tillsammans med Robin och Ida. Var trevligt och mysigt. Grillade på gården och sen jordgubbar, glass, grädde och maränger framför tv:n. Grillade "rövben" enligt Adam. Blir lite fel ibland. :) Nu sover älsklingen så sött här bredvid, kissekatterna med. Ska nog ta och krypa ner jag också. Natti!

Intensiv vecka

Den här veckan har varit oerhört intensiv. Så nu är det skönt att det är fredag och lite ledigt i helgen. Jessica och jag har gjort alla våra tre intervjuer till uppsatsen som vi skriver om ensamkommande flyktingbarn. Vi har jobbat på mycket med själva skrivande och varit på handledning. Ska vara klara om en vecka så det är lite att göra. Om ett par timmar kommer hon hit igen, tog lite sovmorgon idag. Var välbehövligt. Igår jobbade jag från 5 till 23. Coor på morgonen, sen plugg och handledning i Kalmar, tillbaka till Coor och direkt vidare till Folkhögskolan för att servera vin och ostbricka och pyssla om gästerna där lite. Så känner mej lite sliten idag. Skulle haft hajk med Salt ikväll tills imorgon, men flyttade fram det till hösten - skönt!



Nästa vecka lär väl inte bli lugnare direkt. Uppsatsen ska ju då vara färdig. Vi har Sanna och Adam onsdag torsdag för Susanne ska iväg med jobbet, Gun jobbar och Krister ska opereras. Dessutom är det avslutning för Interkulturella pedagogiken i Kalmar på lördagen, så den redovisningen måste förberedas.



Idag ska vi boka biljetter till Vitryssland och skicka in våra pass för visum. Länge sen nu. Får fråga Åke, Bengt och Andrej om allt. Har glömt. Trodde väl aldrig att det skulle hända mig. ;) Livet har förändras - till det bättre då. Ska bli så roligt att åka. Men lite pirrigt också. Träffa alla vänner, många för Mathias att lära känna. Han ser fram emot det. Kul att få visa upp min underbara man för dem. Han som betyder allt för mig. Han är så fin. Han har mått bra hela vecka, så jätteskönt. Det verkar vara lagom för honom att jobba halvtid. Mjukstart. Önskar bara att jag också kunde tagga ner mitt tempo, men just nu är det omöjligt. Det måste bara gå, annars går det inte runt. Maj är en tuff månad. Troligtvis juni också. Men det rer sig nog. Jag har förtröstan på livet. På Gud. Han ser oss, ger oss. Vad vi behöver.



Nu kommer älsklingen hem från jobbet strax. Började vid 6 och skulle bara jobba tre timmar idag. Köpt med färska frallor. Kattmat också. Tur det, för Sigge står och skriker vid matskålen. Haha.



Trevlig helg med mycker kärlek!

Underbar helg

Den här helgen har varit ljuvlig. På alla sätt och vis. Mathias har mått bra, vilket innebär att jag också har mått bra. Vädret har varit fulkomligt perfekt, sol och varmt. Vi har hunnit med massa mys, sol, bad och bara njutit av livet tillsammans. Var på Salt i fredags och lagade mat med tonåringarna, grillade i lördags hos mamma och pappa för Jonas var hemma över helgen, varit i stan, gått långpromenad med Susanne, fixat lite hemma och så.. Det har verkligen varit en toppenhelg utan några krav. Igår stannade vi kvar vid kyrkan hela dan och lagade mat tillsammans och solade och badade för första gången. Susanne, Sanna och Adam kom ut en sväng och jag badade lite med barnen också, mysigt. De är så himla goa de där två!

Vi var på ögon i onsdags, det gick bra. De tror inte att det ska vara någon fara för Mathias med körkort och så, utan att synen antagligen kommer tillbaka, i alla fall det mesta. Lättnad för oss båda. Han behöver glasögon, men hur många människor har inte det?! Även om han gör allt för att slippa.. :) Han har fått börja jobba halvtid också, och det går mycket bättre! Det var lagom för honom, det var för jobbigt att gå tillbaka till fulltid efter hela den här röran. Inte så konstigt efter hur allvarligt sjuk de ändå trodde att han var ett tag där.

Nu ska vi snart iväg och göra vår första intervju för uppsatsen. Spännande. Måste läsa igenom lite innan så jag har koll. Ska bli underbart när vi får lämna in den och ta sommarlov! Längtar! :)

Orolig igen

Oron är tillbaka igen. Om den ens försvann. Lurade visst mej själv att tro att allt var lugnt, men ack så fel. Han hade ont i huvudet idag igen, jag tvingade honom att stanna hemma hos mej. Inte samma ont, men mej lugnar det föga.. Förhoppingsvis är det bara ögonen som spökar och att han ansträngde sig lite för mycket igår.. Men här ska inte tas några risker! Vi ska till ögon om en timme, så hoppas att de säger nått bra. Tur och skönt att vi hade det inplanerat sen innan. Känns som jag inte ens vet hur jag ska förhålla mig till det här längre. Som att nu får det vara nog, jag vill ha tillbaka vårt liv. Eller åtminstone tryggheten. Nu känner jag mej som ensammast i världen, måste vara stark men hur sjutton är man det när man känner sej som att man kämpar för allt i världen för att bara lyckas hålla näsan över vattnet? Jag vet att jag inte är ensam, men när det helt plötsligt inte går att prata med den som man alltid pratar med om allt så känner man sig ensam. Självklart kan jag prata med Mathias, men jag tror att jag gör honom en björntjänst genom att berätta om min oro. Mathias är mitt allt och det får inte hända honom något. Önskar sååå att det var jag som hade ett anurysm i huvudet. Skulle göra vad som helst för att byta med honom. På fullt allvar tror jag att när det här är över och vårt liv är tillbaka igen så kommer det inte finnas något kvar av mig - oron kommer att ha ätit upp mig vid det laget.

Annars inte mycket nytt idag. Skulle ha skrivit på uppsatsen, men bestämde mej för att baka bullar istället. Godare och roligare. Ikväll är det städ på LRF igen. Skönt att det snart är sommar i alla fall. Längtar efter att ha ett lite mer meningsfullt jobb, ska bli kul i sommar på Socialtjänsten.

Börja leva igen

Jaha, då har jag också skaffat mig en blogg.. Hade tänkt att inte skaffa en, men så blev det visst ändå. Så kan det gå. Det är väl bara att kapitulera inför teknikens under och nyheter. Även om jag väntat ett tag.

Känns som att luften har gått ur mig idag. Mathias blev friskförklarad igår, det är så underbart! :) Ingen kunde vara gladare än jag! Äntligen känns det som vi kanske kan gå tillbaka till någon form av normal vardag. Mathias har börjat jobba idag, så han är lycklig. Själv känner jag mig mest bara väldigt trött. Kanske inte så konstigt efter att ha levt i ett vaccum i 6 veckor. Äntligen har vår lilla bubbla som vi hållt andan i spruckit och blivit till något bra. Kanske kan vi börja leva nu igen? Känns som att det blivit ett hål i våren, som vi varit borta jättelänge. Men vad gör det nu när allt är bra!! Jag tror också att den här pärsen har stärkt oss så mycket, kärleken har växt och ömheten. Vi har kommit varandra ännu närmre och lärt värdesätta varandra på ett annat sätt. Så blir det nog när livet lixom hejdar sig som det gjort för oss. Så visst kommer det alltid något gott ur allt?! Vi är så tacksamma till alla som har brytt sig och stöttat oss, sånt betyder allt! Och många tacksamma böner till Gud för detta bönesvar.

Nu ska jag ut och så morötter, tomater och kryddor. :)